Skatt – ett ämne som väcker känslor. För vem har inte åsikter om skatt? Oavsett om vi tycker att den är ett nödvändigt ont eller ett sätt att fördela välstånd. Eller att den borde vara lägre eller högre. Men vad är egentligen skatt? Vilka olika typer av skatt finns det? Och hur många procent skatt betalar en privatperson? Det ska vi reda ut i den här artikeln. Så häng med och bli din egen skatteexpert.
Skatt är en avgift som alla är skyldiga att betala för att bekosta samhällets gemensamma utgifter. Man betalar skatt på lön och andra inkomster men också på varor och tjänster. Skattepengarna går till olika delar av det offentliga Sverige. Den största delen går till staten, näst mest till landets kommuner och resten till regionerna.
Skatten går till att betala gemensamma kostnader och investeringar. Saker som behövs för att samhället ska fungera. Allt ifrån skola och barnomsorg, sjukvård, socialtjänst och äldreomsorg till vägar, kollektivtrafik fritidsverksamhet och föreningsliv.
Skatt används också för att motivera oss att göra – eller inte göra – olika saker. Som piska och morot skulle man kunna saga. Till exempel att röka och dricka mindre eller köra mer miljövänligt. Det är ju därför den som väljer en elbil betalar lägre fordonsskatt.
Det finns många olika typer av skatt. Här kommer en genomgång av några av de viktigaste som berör dig som privatperson.
Inkomstskatt är en avgift du betalar på din lön. Först och främst handlar det om kommunal inkomstskatt. Det betalar alla som har en inkomst. Tjänar du över en viss nivå (år 2022 går gränsen vid 540 700 kronor) betalar du också statlig inkomstskatt.
Hur mycket skatt betalar man då? Det beror dels på hur mycket du tjänat under inkomståret. Det är alla inkomsttagare skyldiga berätta för Skatteverket. Det är det som kallas att deklarera.
Deklarationen lämnar man på den förtryckta blankett Skatteverket skickar ut varje år. På blanketten är alla inkomster som rapporterats in till verket redan ifyllda. Din uppgift är att kontrollera att alla belopp stämmer och komplettera med sådant som eventuellt har kommit till. Den slutliga deklarationen kan du sedan skicka in som ett vanligt brev till Skatteverket. Men du kan också deklarera med Skatteverkets app eller via e-tjänsten på webben. Behöver du inte ändra något kan du också godkänna din deklaration via sms eller telefon om du har Bank-ID.
Hur mycket skatt betalar man då på sin lön? Svaret är att det beror på. Det som avgör är dels skattesatsen i din kommun. I genomsnitt ligger den ett par procentenheter över 30 men den kan variera kraftigt mellan olika kommuner. Din skatt beror också på om du är medlem i Svenska kyrkan eller inte.
Preliminärskatt är den skatt din arbetsgivare varje månad drar av från din lön och betalar in till Skatteverket. Avdraget baseras på vad din sammanlagda årsinkomst förväntas bli. Efter det att hela årets inkomst deklarerats fastställs den slutliga skatten. Beroende på utfallet kan du antingen behöva betala in mer skatt – en så kallad fyllnadsinbetalning eller få överskjutande skatt återbetalad till dig.
Kreditkollen ger dig möjligheten att följa din kreditvärdighet och chansen att förbättra din privatekonomi. Sätt upp mål och utmana dig själv.
Om du har vunnit ett pris i en tävling måste du betala skatt på vinsten. Det är det som kallas vinstskatt. Det beror på att vinsten betraktas som resultatet av en prestation du har gjort. Vinner du däremot på lotteri behöver du inte betala skatt eftersom vinsten enbart beror på slumpen. Vinner du en miljon i heta stolen i Postkodmiljonären går alltså 30 procent bort i skatt eftersom du har varit duktig. Vinner du lika mycket i Postkodlotteriet får du behålla hela vinsten eftersom du enbart har haft tur.
Äger du en fastighet ska du betala fastighetsskatt – kallas också fastighetsavgift. För småhus är fastighetsskatten 2022 0,75 procent av taxeringsvärdet – dock högst 8 874 kronor.
Den avgift en arbetsgivare är skyldig att betala till det offentliga utöver lönen kallas arbetsgivaravgift. År 2022 ligger den på drygt 31 procent av arbetstagarens lön. Pengarna används till att finansiera bland annat ålders- och efterlevandepension, sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetsmarknadsåtgärder.
Värnskatt är ett laddat ord som ofta hörts i den politiska debatten. Numera är det dock mindre viktigt att ha koll på begreppet. Värnskatten avskaffades nämligen 2020. Men vad är värnskatt? Eller snarare vad var det? Jo, en extra skatt på fem procent för höginkomsttagare. Före avskaffandet gick gränsen vid en årsinkomst strax över 700 000 kronor.
När du köper en fastighet betalar du en avgift som kallas stämpelskatt. Avgiften är 1,5 procent av antingen köpeskillingen (alltså vad du betalade för fastigheten) eller taxeringsvärdet beroende på vilket som är högst. Avgiften beräknas nämligen med utgångspunkt från det högsta beloppet.
Stämpelskatten kallas också lagfartskostnad. Det är alltså avgiften för att få bevis på att det är du som äger fastigheten. För det är just det som en lagfart är.
En annan typ av stämpelskatt betalar du när du ansöker om en inteckning i en fastighet – eller enklare uttryckt ansöker om ett lån med fastigheten som säkerhet. Beviljas inteckningen får du ett får du ett pantbrev som bevis på att den är registrerad hos tingsrätten.
I Sverige tas en särskild avgift ut för alla varor och tjänster. Den kallas för mervärdesskatt – eller moms. Som konsument är det inget du behöver fundera särskilt mycket över eftersom momsen är inkluderad i priset. Företag behöver däremot lämna in särskilda momsdeklarationer och betala in moms för sin försäljning. Å andra sidan kan företaget dra av momsen för varor och tjänster det har köpt in. Normalt är momsen 25 procent av försäljningspriset. För vissa varugrupper – exempelvis livsmedel och restaurangbesök – är dock momsen lägre.
För vissa varor tas en extra skatt ut – utöver momsen. I dessa fall handlar det om att använda skatten för att minska konsumtionen av de aktuella produkterna. Skatten på starköl är för närvarande drygt 13 kronor per liter och på 40-procentig sprit drygt 200 kronor.
Skatt på alkohol och tobak räknas som punktskatter. Andra punktskatter tas ut på el, bränslen, avfall och reklam.