Det finns många slags vårtecken. Alla är inte lika välkomna som de första blåsipporna eller lärkans drill. Att lämna den årliga inkomstdeklarationen är knappast något de flesta ser fram emot. Många drar ut på det in i det sista. Detta trots att det de senaste åren blivit allt enklare att deklarera. Men vad är deklaration? Hur deklarerar man? Och varför deklarera? Det reder vi ut i den här artikeln
Vi tar hjälp av Skatteverkets deklarationsexpert Alem Resulovic. I vardagslag är han sektionschef på Skatteverkets skatteavdelning men 2022 har han fått förtroendeuppdraget att vara verkets ansikte utåt när det handlar om frågor om deklarationen.
Deklaration är en årlig inkomstredovisning som ligger till grund för Skatteverkets beslut om hur mycket skatt du ska betala. Här är några exempel på när du är skyldig att deklarera: *
– Det är gamla begrepp som inte används längre. Idag heter det inkomstdeklaration, säger Alem Resulovic.
Man kan deklarera på flera sätt numera. Antingen med den deklarationsblankett som du får i brevlådan i slutet av mars eller början av april. Om du har en elektronisk brevlåda får du blanketten digitalt i form av en pfd. I det senare fallet får du deklarationen i början av mars.
Efter att ha kontrollerat uppgifterna i din deklaration kan du skicka blanketten med vanlig post om du så vill. Men det finns också flera sätt att deklarera elektroniskt. Antingen kan du deklarera via E-tjänsten på skatteverket.se eller ladda hem och använda Skatteverkets app. Du identifierar dig antingen med mobilt Bank-ID eller med de koder som finns på pappersblanketten. Ska du inte göra några ändringar kan du också deklarera genom att ringa ett särskilt nummer eller skicka ett sms.
Oavsett om du deklarerar digitalt eller analogt är många taxeringsuppgifter redan ifyllda. Det gäller allt ifrån lön och inkomster som har rapporterats in till Skatteverket till uppgifter om fastighetsinnehav. Innan du signerar och godkänner din deklaration är det viktigt att kolla att alla uppgifter stämmer. Jämför beloppen med uppgifterna på kontrollbeskeden du fått från din arbetsgivare och från banken.
– Man ska alltid kontrollerna uppgifterna som finns förtryckta i deklarationen. Om någon uppgift skulle vara felaktig kan det leda till att du får kvarskatt att betala, säger Alem.
– Dels inkomst av tjänst – alltså lön eller inkomster du har fått för utfört arbete. Det kan också vara till exempel pension eller ersättning du fått för olika typer av styrelseuppdrag. Exempelvis om du sitter med i bostadsrättsföreningens styrelse. Du ska också ta upp kapitalinkomster. Det kan handla om intäkter i form av försäljning av värdepapper och ränta på pengar du har placerade på banken, säger Alem.
– Det är kostnader du har haft för att kunna utföra ditt arbete. Till exempel resor till och från jobbet eller kostnader för dubbelt boende om du har arbetat på en annan ort än den du är skriven på. Om du haft kostnader som ska dras av är det något du själv måste föra in i deklarationen. Det är inget som Skatteverket kan veta. För att göra avdrag behöver du deklarera antingen med pappersblanketten eller via E-tjänsten. Ska du enbart göra avdrag för resor kan du även använda Skatteverkets app, säger Alem.
Deklarerar du digitalt kan du göra det från 15 mars. Om du gör det utan att göra ändringar eller tillägg kan du få eventuell skatteåterbäring redan i början av april.
Absolut sista dagen deklarationen måste vara inne – digitalt eller analogt – är 2 maj.
– Då riskerar du att få betala en förseningsavgift. Förseningsavgiften är 1 250 kronor. Och har deklarationen inte kommit in efter ytterligare tre månader räknat från 2 maj blir det ytterligare en lika stor förseningsavgift. Dröjer du fem månader eller längre tas en tredje förseningsavgift ut. Också den är på 1 250 kronor berättar Alem.
* Siffrorna gäller 2022 års deklaration