Allt fler utsätts för telefonbedrägerier och metoderna blir allt mer sofistikerade. Eftersom bedragarna ofta är både skickliga och övertygande gäller det att vara på sin vakt. Här ska vi berätta om hur det kan gå till och vad du kan göra för att skydda dig.
Din telefon ringer. Rösten i andra änden låter trevlig och förtroendeingivande. Den unge mannen säger att han ringer från banken och berättar att de har upptäckt ett bedrägeriförsök mot ditt bankkonto. Han beklagar så mycket men försäkrar dig om att de nu ska försöka ställa allt till rätta och se till att du inte förlorat några pengar. Men det är förstås bråttom, väldigt bråttom, om försöket ska kunna stoppas i tid. Och för att han ska kunna hjälpa till behöver du bara logga in på Internetbanken. Så skulle du kunna gå och hämta din bankdosa? Annars går det förstås också bra om du loggar in med ditt mobila BankID. Men när du loggar in sker det utan att du vet om det på ett nytt mobilt BankID som bedragaren har skapat och som du tidigare under samtalet har godkänt utan att vara medveten om det.
Det som beskrivs här ovan är ett typexempel på hur ett telefonbedrägeri kan gå till. Bedragaren, som ofta låter trevlig, professionell och förtroendeingivande, kan också utge sig för att ringa från Polisen, någon butik där du är kund eller från Skatteverket. Eller också påstår han eller hon sig representera din teleoperatör, eller kanske något lotteri.
Postkodlotteriet är en annan favorit bland bedragare som påstår sig ha det stora nöjet att meddela att just din lott kammade hem en storvinst vid den senaste dragningen. Nu ska du få hjälp med att få ut vinsten du påstås ha vunnit. Det ska gå både snabbt och enkelt, bara du förser uppringaren med några uppgifter.
Med UC ID-Skydd kan du känna dig trygg! Vi bevakar händelser i din kreditupplysning, hjälper dig dygnet runt om något inträffar och försäkrar mot eventuella skulder.
Bakom de här samtalen ligger ofta kriminella nätverk. I slutändan handlar de alltid om att på olika sätt, och ofta med trovärdiga förklaringar, försöka få dig att logga in på din internetbank eller på någon digital tjänst. Det kan också handla om att de ber dig lämna ut bankkontonummer eller lösenord. I många fall har de också tagit reda på personlig information om dig, vilket får det hela att låta ännu mer trovärdigt.
Den som ringer verkar ju veta vad han eller hon pratar om. Ofta har de väldigt trovärdiga argument för att få dig att hämta din bankdosa och logga in på Internetbanken, eller uppge ditt bankkontonummer. Allt blir ju så mycket enklare för dig på det viset är budskapet – då slipper du att åka in till banken eller något annat som medför besvär.
Men det bedragarna i själva verket är ute efter är att länsa ditt konto på pengar. Bedrägeriformen kallas för vishing, eller på svenska samtalsfiske. Den syftar på att den som ringer ”fiskar” efter något – som lösenord, pin-koder eller kontonummer. Samma form av bedrägerier förekommer via mejl. Då talar man om phishing, eller nätfiske.
Ibland kan det till och med se ut som det uppringande numret faktiskt är bankens, eller vad nu bedragaren uppger sig ringa från. Numret som visas på din nummerpresentatör liknar ju bankens, men det beror på att den som ringer har manipulerat systemet.
Fenomenet kallas spoofing och innebär att din nummerpresentatör visar ett annat nummer än det som samtalet faktiskt kommer ifrån. På din display ser det ut som att du verkligen har blivit uppringd den myndighet, organisation eller företag som bedragaren uppger. Spoofing kan också handla om falska mejl eller webbplatser som är avsedda att lura dig. Spoofingmejl ser ut att komma från betrodda aktörer, men är i själva verket utskickade från bedragare som på mer eller mindre uppfinningsrika sätt försöker lura dig på pengar.
Ofta är det äldre som utsätts för telefonbedrägerier och verksamheten är till stor del organiserad av kriminella nätverk. Våren 2019 avslöjades enligt tidningen Expressen en liga som misstänktes ha kommit över inte mindre än 300 miljoner kronor genom telefonbedrägerier där de lurat sina offer att använda sitt BankID.
Samtidigt finns det uppgifter som tyder på att antalet telefonbedrägerier minskar. Enligt polisens nationella bedrägericenter halverades antalet anmälda brott av typen vishing under 2019. Däremot har det blivit vanligare att bedragare besöker sina offer i hemmet. Även i sådana fall utger de sig ofta för att komma från banken eller polisen.
Så vad kan du göra för att skydda dig? Att vara vaksam och använda det sunda förnuftet är det allmänna rådet. Ringer någon du inte känner – var misstänksam. Och tänk på att det är ytterst ovanligt att banker, myndigheter eller företag kontaktar dig alls per telefon. Och att de ringer upp och ber dig lämna ut uppgifter eller använda bankdosa eller BankID förekommer över huvud taget inte. Här följer ytterligare några, mer konkreta råd.
Källor: Polisen, Konsumenternas.se