Vi är rätt säkra på att du har talas om Nigeriabrev – ett lurendrejeri som dök upp för första gången på 1970-talet. Men vad du kanske inte vet är att de fortfarande existerar och ställer till stora besvär för de drabbade. Häng med på en snabbkurs i hur du upptäcker de alltmer raffinerade metoderna och undviker att hamna i brevsändarens garn.
Den moderna formen av Nigeriabrev är att du får ett mejl (eller i mer sällsynta fall ett brev på posten) från en person som behöver hjälp med att föra ut en stor summa pengar, ofta mångmiljonbelopp, från ett annat land. Om du bara hjälper till kommer du att få en viss procent av beloppet. Din hjälp består bland annat av att lägga ut pengar för administrativa kostnader och ibland även mutor.
Vanligtvis innehåller meddelandet två speciella kännetecken: Pengasumman är rejält tilltagen i kombination med att något plötsligt har skett, som en statskupp eller att en släkting har gått bort. Ofta är den påstådda släktingen känd på något vis, så att det går att verifiera att personen verkligen har avlidit.
Men varför kallas den här typen av bedrägerier för Nigeriabrev egentligen? Jo, för att de första breven som dök upp på 1970-talet kom verkligen från Nigeria. Och breven har faktiskt fortsatt att komma därifrån. Enligt en forskarrapport från 2012 av Cormac Herley på Microsoft nämndes Nigeria fortfarande i 51 procent av breven. I 34 procent av fallen nämndes istället andra afrikanska länder.
Man kan fråga sig varför bedragarna fortsätter att använda afrikanska länder som täckmantel, när Nigeriabrev är en vedertagen benämning för bedrägeriformen och något som de flesta känner till. Enligt Microsofts undersökning utnyttjar bedragarna just detta till sin fördel. Bedragarna vet att de kommer att skrämma bort de allra flesta, men de räknar med att de som trots allt svarar dem är de som tillhör den lättlurade gruppen av människor. Svaret blir ett kvitto på att bedragarna har hittat en extra snäll och tillitsfull person som de kan fortsätta sitt bedrägeri mot.
När Nigeriabrev först dök upp för femtio år sedan var målgruppen oftast företagsledare, men nuförtiden kan vem som helst riskera att få ett Nigeriabrev i sin mejl.
Bedragarna är ute efter att vilseleda dig med hjälp av en noga uttänkt kedja av falska påståenden och ”bevis” där du luras att lägga ut summor för mutor och administrativa avgifter för att få de utlovade pengarna. De vill även få tillgång till dina kontouppgifter så att de kan sätta in pengarna till dig. I själva verket handlar det om att de ska kunna komma över dina egna tillgångar och sen använda kontouppgifterna för att kunna fortsätta begå bedrägerier mot andra.
Du tror kanske att du aldrig skulle gå i fällan, men bedragarnas metoder kan vara väldigt sofistikerade. ”Som en hel teaterföreställning och betydligt svårare att genomskåda än andra bedrägerier” sade bedrägeriexperten Evert Norberg på Citypolisen i Stockholm i en intervju med Sveriges Radio.
Bedragarna kan till exempel leta i ditt släktträd för att hitta en släkting som utvandrat för länge sedan. Sedan får du ett mejl om att den utvandrade släktingen avlidit och lämnat efter sig en stor summa pengar.
Eller så uppger brevskrivaren att denne själv har en mycket känd släkting, inte sällan en politiker eller en kunglighet, som avlidit. Ofta styrks påståendet genom att du får länkar till tidningsartiklar som bekräftar händelseförloppet. Om du hjälper till att föra ut släktingens pengar ur landet ska du få en del av beloppet.
För att överföringen ska kunna ske till ditt bankkonto behöver du skicka en (i relation till den totala summan) låg administrativ avgift till brevets avsändare. Sen ska en stor summa landa på ditt konto och där ska du förfara den tills brevskrivaren kan flytta pengarna vidare. Som tack får du behålla en del av summan.
Med UC ID-Skydd kan du känna dig trygg! Vi bevakar händelser i din kreditupplysning, hjälper dig dygnet runt om något inträffar och försäkrar mot eventuella skulder.
För att du ska fortsätta tro på bluffen och bedragaren ska kunna lura dig på allt större summor matas du med olika ”bevis”. Kanske ett förfalskat kontobesked som ska visa att den stora summan verkligen existerar. Eller ett förhandsbesked från bedragarens ”bank” om att du har en internationell betalning på väg till ditt konto.
Vissa bedragare skapar även falska webbsidor där du tror att du loggar in på en bank för att se summan på ett låtsas-konto. Du ombeds betala mer och mer allteftersom nya komplikationer sägs ha uppstått, tills ditt konto är tomt eller du kommer på att du har blivit lurad.
Det finns många olika teorier kring detta. Enligt ett reportage i den engelska tv-kanalen BBC var det lågutbildade, kriminella individer i Nigeria som låg bakom den första vågen av Nigeriabrev. Nästa våg stod frustrerade, unga och utbildade män för. De kunde trots sin utbildning inte få jobb i ett korrupt samhälle som förstörts av militärdiktaturer och åratal av vanskötsel. Enligt dessa var bedrägerier enda sättet att ta sig fram i samhället, skapa sig en ställning samt göra sig en förmögenhet.
Efter den andra vågen följde andra som med egna ögon sett hur de bedragare som ägnade sig åt Nigeriabrev kunnat bygga upp stora företag finansierade av pengar från brottsligheten och där bedragarna kunde bli respekterade filantroper, politiker eller inneha andra ledande roller i samhället.
• Låter det för bra för att vara sant är det också för bra. Att erbjudas en stor summa pengar utan nästan någon motprestation alls är i sig ett säkert tecken på att det ligger något skumt bakom.
• Det bästa du kan göra är att direkt kasta Nigeriabrevet och låta bli att besvara det. Markera det gärna som spam om det är ett mejl så att avsändaren hamnar rakt i din skräpkorg till nästa gång.
• Ha som en tumregel att aldrig någonsin skicka pengar till någon som du bara har träffat online.
• Känn dig inte dum om du har gått på bluffen. Även om det kan vara svårt att hitta och lagföra brottslingarna är det viktigt att du kontaktar polisen och anmäler bedrägeriet.