Att bo i bostadsrätt har historiskt sett varit en lönsam affär jämfört med att hyra sin lägenhet. Här utgör ju själva lägenheten en investering som på sikt har förutsättning att öka i värde. När du amorterar på ditt bostadslån betalar du i praktiken till dig själv. Samtidigt är det en av de största investeringar du gör i livet. Så det gäller att allt blir rätt.
Har du inte bott i bostadsrätt tidigare är det en del saker du behöver ha koll på. I dagligt tal pratar man om att köpa lägenhet eller köpa en bostadsrätt men egentligen är det inte själva lägenheten du köper. Det du betalar för är rätten att bo i den. Den rätten gäller på obegränsad tid. I och med köpet blir du också medlem i bostadsrättsföreningen. Det är den som äger fastigheten lägenheten finns i.
För att köpet ska gå igenom måste du godkännas av föreningen. Och som medlem är du sedan skyldig att rätta dig efter föreningens stadgar. Be att få titta på dem eller beställ dem från Bolagsverket. Vanligtvis innehåller stadgarna paragrafer som innebär att du ska betala dina avgifter i tid, sköta dig och inte störa grannarna. De kan också föreskriva att du förbinder dig att delta i gårdsstädningar eller trappstädning eller liknande. Bra att veta innan du slår till.
Avgifter, ja. Som bostadshavare betalar du ingen hyra i vanlig mening. Istället betalar du en månadsavgift till bostadsrättsföreningen. Den ska täcka alla kostnader för fastighetens drift och underhåll, men också för styrelsens arbete. Utöver det kommer du förmodligen att betala för din egen elförbrukning. Kanske också för till exempel vatten och bredband. Vad som ingår kan skilja mellan olika föreningar så kolla noga vad som gäller i det här fallet.
Som bostadsrättshavare är du skyldig att hålla din lägenhet i gott skick. Innanför lägenhetens väggar har du nämligen underhållsansvar, vilket innebär att du måste laga sådant som går sönder. Tappar du något tungt på klinkergolvet i hallen är det du som står för notan. Samma sak om kökskranen börjar läcka och måste bytas. Därför behöver du förutom din hemförsäkring också ha en särskild bostadsrättsförsäkring. I vissa bostadsrättsföreningar tecknar dock medlemmarna en kollektiv bostadsrättsförsäkring.
Låter det här som en boendeform som passar dig? I så fall är det bara att börja jakten på din nya lägenhet. För att guida dig rätt listar vi här några av de viktigaste hållplatserna på vägen.
Det är inte många som klarar att slanta upp köpeskillingen kontant. Så innan du är redo att ge dig ut på bostadsjakt lär du behöva ett lånelöfte från banken. Med det i ryggen kan du lägga ett bud när du hittar drömlägenheten. Lånelöftet får du av en bank som gör en beräkning av hur mycket du kan få låna grundat på dina inkomster och skulder. Lånelöftet kostar inte, och det är heller inte bindande – varken för dig eller banken.
Taket för hur mycket du kan få låna sätts av den så kallade KALP-kalkylen. KALP står för kvar att leva på och grundar sig på Konsumentverkets beräkningar av hur mycket ett hushåll behöver ha kvar på kontot när boendekostnaderna är betalda.
KALP i all ära – det är aldrig fel att göra en alldeles egen kalkyl. Hur stora marginaler känner du att du vill ha? Och hur mycket vill du ha över för att spendera på resor, fritidsintressen eller annat som just du tycker gör livet värt att leva.
Kreditkollen ger dig möjligheten att följa din kreditvärdighet och chansen att förbättra din privatekonomi. Sätt upp mål och utmana dig själv.
Vi säger det igen: du står inför ett viktigt val. Börja därför med att lista hur du vill att din nya bostad ska vara. Hur långt är du beredd att åka till jobbet? Marklägenhet eller en våning med utsikt? Behöver det i det senare fallet finnas hiss, eller ser du trappor som gratismotion? Modernt och bekvämt eller patinerat och charmigt? Ska lägenheten vara i toppskick eller kan du tänka dig att renovera? Hur viktigt är det med en balkong för din chiliodling? Och i vilket prisläge ska du leta? Svaret på den sista frågan får du när du väger samman lånelöftet med din egen ekonomiska kalkyl.
Nu är det dags att gå på visningar. Och bered dig på att det kan bli många sådana innan du har kunnat checka av tillräckligt många punkter i din lista. Läs noga i objektsbeskrivningarna du får av mäklarna. Ta gärna bilder och glöm inte att anteckna sådant du tycker är bra och dåligt. Går du på många visningar blir det massor av intryck att hålla reda på. Att fråga mycket är ett annat gott råd. Inga frågor är dumma och den som inte frågar får garanterat inga svar. Försök också att känna in lägenheten. Kan du se det här som ditt nya hem? När du utan att tveka svarar ja på den frågan börjar det bli dags att lägga ett bud.
Men sakta i backarna, nu behöver du titta lite närmare på hur det står till med föreningen och dess ekonomi. Här är årsredovisningen din bästa källa. I den finns många viktiga ekonomiska nyckeltal. Du får en bild av hur stor belåning föreningen har, hur mycket som är avsatt till underhåll och vilka större underhållsåtgärder som planeras i framtiden. Allt är sådant som påverkar hur din månadsavgift kommer att utvecklas. Be gärna någon som är van vid att läsa årsredovisningar om hjälp.
Som köpare har du undersökningsplikt. Det innebär att du inte i efterhand har rätt att begära kompensation för fel som var möjliga att upptäcka innan köpet. Gå runt i lägenheten med alla sinnen öppna. Titta, känn, lukta! Och glöm inte övriga utrymmen i fastigheten. Är tvättstugan fräsch och funktionell? Hur ser det ut i källarförråden? Det är alltid en bra idé att låta ett professionellt besiktningsföretag undersöka lägenheten.
Prata också med grannarna. Hur tycker de det är att bo här? Och verkar de trevliga? Alla pusselbitar är viktiga för att du ska kunna skapa en bild av om du kommer att trivas i just den här lägenheten och föreningen.
Risken är att du inte är ensam om att vilja köpa. De flesta lägenhetsaffärer avgörs genom budgivning. Du kan bjuda via mejl, telefon eller sms. Alla bud som läggs redovisas normalt för samtliga spekulanter. Oftast är det den som lagt högsta budet som får köpa. Men inte alltid. Köparen har rätt att sälja till den hen vill. Innan du ger dig in i budgivningen är det viktigt att bestämma en övre gräns för dig själv. I sundens hetta är det annars lätt att du förivrar dig och skaffar ett dyrare boende än du egentligen har råd med.
Gick du segrande ur striden? Grattis! Då är det dags att på riktigt ansöka om lån. Du har ju ditt lånelöfte, så förutsatt att du inte har bjudit på tok för högt borde det gå bra. Tänk på att ditt lånelöfte inte är bindande så det är inget som hindrar att du begär offerter från flera långivare. Jämför ränta och villkor noga. Dina lånekostnader kommer att bli en stor utgiftspost under många år framöver. Tänk på att du måste betala minst 15 procent att priset på lägenheten (köpeskillingen) som en kontantinsats.
Nästa steg är kontraktsskrivningen. Det är nu, när du har satt din namnteckning på kontraktet, du kan vara riktigt säker på att lägenheten är din – nåja, rätten att bo i den i iallafall. Denna högtidliga ceremoni äger oftast rum hos mäklaren. Nu ska du också betala handpenning på köpet. Det vanligaste är att den är 10 procent av köpeskillingen.
När tillträdesdagen ni kom överens om (står i kontraktet) är inne träffar du säljaren och mäklaren på din bank. Nu skriver ni under ytterligare ett antal papper. Ditt bolån börjar ticka igång och banken för över resten av köpeskillingen till säljarens konto. Sist men inte minst får du nycklarna till din nya lägenhet. Skynda dit ock kolla att flyttstädningen är till belåtenhet. Sedan är det ”bara” att flytta in. Lycka till!