Den som spar han har hette det förr. Det är precis lika sant idag och gäller förstås oberoende av kön. Ett oplanerat tandläkarbesök kan bli dyrt, och går bilen, värmepumpen eller frysen plötsligt sönder är det bra att ha en sparad slant. Och har du drömmar du vill uppfylla är sparande närmast ett måste. Vare sig det är en egen bostad eller en resa som hägrar.
Hur ska man då tänka kring sitt sparande. Hur sparar man pengar på bästa sätt? Och hur mycket ska man spara varje månad? Det kommer du att få svar på om du läser vidare.
Men vi börjar med det mest grundläggande. Varför ska man spara?
Den frågan har lika många svar som det finns sparare. Men tittar man närmare på det kan man säga att det finns två huvudskäl. För det första handlar det om trygghet – att ha en reserv om det händer något som medför utgifter du inte hade räknat med. Sådana utgifter kommer förr eller senare. Skär motorn på bilen ska du inte bli förvånad om diskmaskinen lägger av veckan därpå. Utan reserver ligger du illa till när flera kostnader kommer samtidigt.
Det andra grundskälet är att du vill kunna unna dig något extra. Det behöver vi alla vare sig det handlar om att sätta guldkant på vardagen med en spahelg – eller att uppfylla ett mer långsiktig mål. Kanske vill du lägga undan till en jorden-runt-resa. Kanske har du ambitionen att sluta jobba och ta tag i konstnärsdrömmen när du fyller 50.
Spara behöver du alltså. Men hur mycket? De flesta experter är överens om att ett det är vettigt att spara tio procent av inkomsten efter skatt. När du har sparat undan en summa som motsvarar två, eller ännu hellre tre, månadslöner har du sedan en bra buffert för oförutsedda utgifter. I fortsättningen kan du sätta in sparpengarna på kontot för drömförverkligande. Men glöm inte att fylla på buffertkontot allt eftersom oförutsedda saker händer.
Låter tio procent mycket? Så kan det förstås vara. Hur stort sparande du har råd med beror självklart på din ekonomiska situation i stort – inkomster, kostnader, hur din löneutveckling har varit och hur den kan väntas se ut på sikt.
Börja därför med att göra en budget. Lista alla kostnader i en kolumn och alla utgifter i en annan. Ett bra sätt att få koll på siffrorna är att logga in på din internetbank och kolla historiken för lönekontot – eller vilket konto du använder för löpande utgifter. Tänk på att titta en bra bit tillbaka i tiden. Vissa utgifter betalar du kanske per halvår – eller per år. Är du inte en hejare på Excel finns det flera budgetverktyg på nätet att ta hjälp av – bland annat på Konsumentverkets hemsida.
Kreditkollen ger dig möjligheten att följa din kreditvärdighet och chansen att förbättra din privatekonomi. Sätt upp mål och utmana dig själv.
En finess med att göra en budget är att du tvingas fundera över dina utgifter. Ofta kan det ge en tankeställare att se dem svart på vitt. Då har man också alla möjligheter att ifrågasätta dem. Är månadsabonnemanget för den där fjärde streamingtjänsten verkligen nödvändigt? Kanske kan du göra något roligare för de pengarna. Sett på årsbasis blir det ju faktiskt en slant. Känns elräkningarna monstruöst höga kanske du blir extra motiverad att släcka lampor, sänka inomhustemperaturen eller se över ditt elavtal. Och kanske finns det fler utgifter du egentligen inte ”behöver”.
När du har gjort din budget och kommit fram till ett realistiskt sparbelopp är det vettigt att dela in sparandet i två delar – ett buffertsparande och ett ”drömkonto”. Pengarna i buffertsparandet vill du ha snabbt tillgängliga, så det är lämpligt att ha dem på ett vanligt bankkonto utan uttagsbegränsningar. Att räntan inte blir något vidare – om ens någon alls – är dock något du får räkna med. Men glöm inte att lägga in en stående överföring på månadsbeloppet du har bestämt. Annars finns risken att sparandet inte blir av.
Var ska du då ha ditt kapital för drömförverkligande? Det beror dels på när i tiden du har tänkt att drömmen ska gå i uppfyllelse, dels på hur stor risk du är beredd att ta. Sparar du på relativt kort sikt – säg något eller några få år – gör du klokast i att ha pengarna placerade så värdesäkert som möjligt. Någon form av räntefond kan vara ett alternativ. Eller ett bankkonto om du vill känna dig riktigt säker. Lägg i så fall lite energi på att kolla var du kan få bäst ränta.
Sparar du på längre sikt – tänk gärna fem år eller mer – kanske du kan våga lite mer med ditt sparkapital. Placera dem i aktier om du är intresserad och beredd att följa börsutvecklingen aktivt. Eller i en aktiefond. Vill du lite mer försiktig kanske du väljer en indexfond eller globalfond. Är du ointresserad av börsen finns det appar där du kan definiera vilken risk du vill ta och få förslag på en skräddarsydd fondportfölj. Tänk på att avgifterna kan variera ganska mycket mellan olika fondförvaltare, så jämför innan du bestämmer dig. Och även om aktiebaserat sparande historiskt sett varit lönsamt finns det inga garantier. Du kan göra stora vinster, men riskerar också att förlora. Vid en börsnedgång bör du därför ha tid att vänta in att börsen vänder uppåt igen innan du säljer.
Allt sparande börjar med en budget. Utan den vet du inte hur mycket du har råd att spara. Och utan att se dina inkomster och utgifter samlat har du inget underlag för att göra något åt din ekonomiska situation.
Blev du besviken på budgetutfallet? Trist! Men även om du just nu inte har råd att bli storsparare kanske det finns utrymme att sätta undan en hundring eller två i månaden. Det allra viktigaste är att komma igång. Och på sikt kanske du har möjlighet att öka ditt sparande.
Att spara undan en slant när du får något över kan kanske låta bra. Problemet är att det då sällan blir något över att spara. Bestäm dig istället för hur mycket du ska spara (baserat på din budget). Se sedan till att sparandet dras automatiskt varje månad.
Har du många olika smålån och krediter? Vissa kanske till höga räntor och avgifter. Ibland kan det vara lönsamt att istället samla samtliga krediter hos en och samma långivare. I praktiken tar du då ett nytt lån som täcker samtliga krediter hos den långivare du väljer. Men tänk på att jämföra villkoren hos flera långivare, och titta särskilt noga på hur hög den effektiva räntan blir.
Vare sig du har bolån eller privatlån kan du tjäna på att jämföra villkoren hos olika långivare. Och var inte rädd för att förhandla om räntan.
Det är lätt att säga ja till ett erbjudande om ett nytt abonnemang som verkar spännande. Det var ju inte så dyrt heller. Problemet är att de lätt blir fler och fler. Efter hand kan det bli en rejäl slant som försvinner varje månad. Ta en titt på kontoutdraget och fråga dig vilka tjänster du verkligen behöver. Och det där gymkortet du tecknade… handen på hjärtat, använder du det?
Om du bor du i eget hus, eller i en lägenhet där värme inte ingår i hyran kan du spara mycket genom att sänka inomhustemperaturen med bara en eller ett par grader. Du kommer garanterat att bli glad när du ser resultatet på elräkningen.