4. Vad innehåller en kreditupplysning?
UC är ett av de största kreditupplysningsföretagen som gör kreditupplysningar. UC har två olika typer av kreditförfrågningar på privatpersoner: mikroupplysning och personupplysning. Mikroupplysningen innehåller namn, personnummer och adress som UC hämtar från Statens personadressregister (SPAR). Dessutom finns uppgifter om betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden.
Personupplysningen är en mer omfattande kreditupplysning som utöver personuppgifter, betalningsanmärkningar och skuldsaldo även innehåller information om inkomstuppgifter, fastighetsinnehav, äktenskapsförord och tidigare förfrågningar.
Den större kreditupplysningen används när låne- och kreditgivaren behöver göra större bedömningar. Uppgifterna tillsammans ger dig ett kreditbetyg som visar din kreditvärdighet. UCs kreditbetyg kallas för UC Riskprognos. Det kan vara bra att veta att varje kreditupplysning sparas i ett år. Om flera kreditupplysningar görs på dig på kort tid kan det påverka din UC Riskprognos.
5. Håll koll på dina kreditupplysningar
När banker eller andra låne- och kreditgivare gör en kreditupplysning på dig får du en kopia på upplysningen. Det är bra att läsa igenom brevet och kontrollera, stämmer alla uppgifter? Vem är det som har beställt en kreditupplysning på dig? Om du ser ett företag du inte känner igen bör du agera och kolla upp det.
Det kan vara ett tecken på ID-kapning, att någon använt ditt personnummer för att beställa varor, ta lån eller krediter i ditt namn. Har du en digital brevlåda som till exempel Kivra, gå aktivt in och öppna dina kreditupplysningar så att du inte missar vem frågeställaren är och i vilket syfte beställningen är gjord.
Kreditupplysningen ger dig värdefull information om din ekonomi och din betalningsförmåga. Du kan beställa en kreditupplysning på dig själv genom att köpa Min upplysning eller lära dig mer om hur din kreditvärdighet påverkas av dina lån och krediter med Kreditkollen.
6. Vem kan ta en kreditupplysning på mig?
En kreditupplysning kan tas på dig som privatperson när ett företag har ett legitimt skäl att få veta mer om din kreditvärdighet.
Om du ställer en kreditfråga eller undrar om du kan få bättre lånevillkor har kreditgivaren ett legitimt skäl att ta en upplysning, för att kontrollera din kreditvärdighet. Ett annat legitimt skäl kan vara en hyresvärd som vill se om en potentiell hyresgäst har en betalningsanmärkning, skuld hos Kronofogden eller liknande.
Det finns inget krav enligt Kreditupplysningslagen (KuL) att du måste lämna ditt medgivande innan kreditupplysningen tas. Om du undrar varför ett förtag har tagit en upplysning på dig bör du kontakta frågeställaren för att ta reda på i vilket syfte du blivit omfrågad.
7. Varför kreditupplysning
Kreditupplysningen har framförallt två funktioner. Dels handlar det om att skydda kreditgivaren – alltså banken, arbetsgivaren, hyresvärden, biluthyraren eller någon annan – från kreditförluster och onödig risk. Dels är syftet att skydda individen och minska risken för att personen i fråga överskuldsätter sig och får ekonomiska problem.
Informationen som står i kreditförfrågan använder banken som underlag i sitt beslutsfattande och för hur de ska utforma krediten. Alltså, på vilka villkor du kan få låna pengarna.
Det är viktigt att komma ihåg att det inte är vi på UC som bestämmer om någon ska få ett lån eller en kredit, det gör banken eller finansbolaget i fråga.